Den svenske regering tager initiativ til, at transpersoner, som blev steriliseret i forbindelse med deres kønsskifte kan få erstatning.

Vist 0 gange.
Sverige

Sverige

Den svenske regering udsendte den 27. april 2016 en meddelelse om, at den vil fremsætte et lovforslag, så de, der er blevet steriliseret i forbindelse med deres kønsskifte, kan søge om erstatning.

Meddelelsen fra den svenske regering gengives herunder på dansk.
Der tages forbehold for oversættelsen. Ved brug som dokumentation henvises til den originale svenske tekst.
Den 1. maj 20146. Tina Thranesen.

* * *
Regeringen tager initiativ til et lovforslag om kompensation for mennesker, som blev steriliseret i forbindelse med kønsskifte
Indtil 2013 var de könstillhörighetslagen krav om sterilisering i forbindelse med kønsskifte. Regeringen vil udfærdige et lovforslag, der betyder, at steriliserede i forbindelse med kønsskifte, skal have mulighed for at søge om erstatning fra staten. Forslaget vil blive udarbejdet af regeringskansliet.

– At kræve sterilisation i forbindelse med kønsskifte var udtryk for en opfattelse, som samfundet og regeringen i dag mener er forkert og tager afstand fra. Derfor ønsker vi, at de, der er berørt af kravet, skal kunne ansøge om erstatning, siger Gabriel Wikström, Folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister.

Udformningen af lovforslaget, herunder med hensyn til erstatningens størrelse, vil blive undersøgt af regeringskansliet og offentliggjort senere. Ambitionen er, at loven skal kunne træde i kraft i juli 2018.

* * *
Baggrunden for det bebudede lovforslag er følgende.

Den svenske regering ændrede i 2013 kønsskifteloven således, at der ikke mere var krav om sterilisation for at få tilladelse til kønsskifte.

Lovændringen kom efter, at den svenske Kammarrätten, i sin afgørelse den 19. december 2012 bl.a. anførte:
Kammarrätten bedømmer, at steriliseringskravet ikke længere kan retfærdiggøres med hensyn til nutidens værdier, at kravet ikke hviler på frivillighed, og at det er diskriminerende i forhold til gruppen af transseksuelle. Kravet er således ikke foreneligt med forbuddet mod at tvinge kropslige indgreb i kapitel 2, § 6 i Regeringsformen og artikel 8 og 14 i Den Europæiske Menneskerettighedskonvention om ret til privatliv og familieliv og forbuddet mod diskriminering.

Omkring 160 af dem, der blev steriliseret i forbindelse med deres kønsskifte, varslede i 2014 en retssag mod den svenske stat om erstatning.

Disse forhold har nu ført til, at den svenske regering udsendte den ovenfor gengivne meddelelse.

* * *
Meddelelsen fra den svenske regering.
Artikel den 27. april 2016 fra svenske organisation RFSL om initiativet.

Krav om sterilisering ved kønsskifte strider mod Den Europæiske Menneskerettighedskonvention fastslog Kammarrätten i Sverige den 19. december 2012.

Vist 56 gange.
Sverige

Sverige

Kammarrätten i Stockholm, Sverige udsendte den 19. december 2012 en pressemeddelelse i anledning af, at Kammarrätten samme dag havde afsagt dom om, at krav om sterilisering ved kønsskifte strider mod den svenske grundlov og Den Europæiske Menneskerettighedskonvention.

Herunder gengives pressemeddelelsen, dommen af 19. december 2012 fra Kammarrätten og dommen af 9. marts 2012 fra Förvaltningsrätten oversat til dansk.
Der tages forbehold for oversættelsens korrekthed.
Ved brug som dokumentation anbefales at henvise til originalteksterne. Tina Thranesen.

Pressemeddelelsen

[2012-12-19] Kravet om sterilisering ved kønsskifte strider mod Den Europæiske Menneskerettighedskonvention Kammarrätten [1] i Stockholm, inklusive Migrationsöverdomstolen [2]

Kravet i Kønstilhørsloven om sterilisering for at kunne skifte køn strider mod Regeringsformen [3] og Den Europæiske Menneskerettighedskonvention.
Steriliseringskravet kan derfor ikke anvendes.
Det konstaterer Kammarrätten i Stockholm i dag i en dom.

Kønstilhørsloven indeholder i dag et krav om, at den enkelte skal have gennemgået sterilisering eller en anden form for fjernelse af forplantningsevnen for at komme i betragtning til et kønsskifte.
Socialstyrelsen har med henvisning til dette givet afslag på en persons ansøgning om ændring af dennes køn, da personen har modsat sig at blive steriliseret.

Kammarrätten anser ligesom förvaltningsrätten, at kravet om sterilisering ikke kan anvendes, idet kravet strider mod Den Europæiske Menneskerettighedskonvention. Kammarrätten afslår derfor Socialstyrelsens anke.

Kammarrätten bedømmer, at steriliseringskravet ikke længere kan retfærdiggøres med hensyn til nutidens værdier, at kravet ikke hviler på frivillighed, og at det er diskriminerende i forhold til gruppen af transseksuelle. Kravet er således ikke foreneligt med forbuddet mod at tvinge kropslige indgreb i kapitel 2, § 6 i Regeringsformen og artikel 8 og 14 i Den Europæiske Menneskerettighedskonvention om ret til privatliv og familieliv og forbuddet mod diskriminering.

Regeringen har i lovforslag 2011/12:142 [4] foreslået, at steriliseringskravet fjernes i Kønstilhørsloven og at ændringen skal træde i kraft den 1. juli 2013.

Kammarrättens pressemeddelelse i pdf-format.

Noter af Tina Thranesen.
  1. [Retur] Kammarrätten er en forvaltningsdomstol.
    Dens beslutninger og domme kan normalt ankes til Højesteret.
  2. [Retur] Migrationsöverdomstolen
    Siden den 31. marts 2006 har Kammarrätten i Stockholm haft funktionen som Migrationsöverdomstol (højeste retsinstans) ved behandling af ankesager om udlændinge- og statsborgerskabsforhold.
  3. [Retur] Sverige har fire grundlove, som tilsammen danner den svenske forfatning:
    1. Regeringsformen – RF
    2. Tryckfrihetsförordningen
    3. Yttrandefrihetsgrundlagen
    4. Successionsordningen
    Omtale af den svenske grundlov hos lagen.nu.
    Regeringsformen – hele loven i omtrykt ajourført version i pdf-format.
    https://lagen.nu/1974:152 Regeringsformen – hele loven med ændringer – Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform
  4. [Retur] Lovforslag 2011/12:142. På svensk roposition 2011/12:142
    Proposition 2011/12:142 – Ändrad könstillhörighet hos Sveriges Riksdag.

* * *
Dommen fra Kammarrätten i uddrag

KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning 03

DOM 2012-12-19
Mål nr 1968-12
Socialstyrelsen mod N.N.

I dommen, som er på 8 sider, gennemgås de argumenter som parterne hver for sig har fremført.
Afslutnings vis i dommen anfører Kammarrätten følgende:

Der er i øvrigt ikke fremkommet nogen grund for steriliseringskravet, som opfylder kravene for saglighed eller proportionalitet. Kravet kan dermed ikke anses for at være en tilladt indskrænkning i forhold til Regeringsformen og Den Europæiske Menneskerettighedskonvention.

Kammarrätten finder derfor i lighed med Förvaltningsrätten, at steriliseringskravet i Kønstilhørslovens (könstillhörighetslagen) § 1 ikke kan anvendes.

Eftersom Socialstyrelsen ikke har anført andet til støtte for deres afslag af N.N.s ansøgning om ændret køn skal anken afvises.

Kammarrättens dom af 19. december 2012 i pdf-format.

* * *
Dommen fra Förvaltningsrätten i uddrag

FÖRVALTNINGSRÄTTEN.
I STOCKHOLM
Allmänna avdelingen

DOM
2012-03-09
Meddelad i
Stockholm

Mål nr 45723-10
Enhet 15

Klager, N. N. mod Socialstyrelsen vedr. dennes beslutning af 5. oktober 2010 om fastsættelse af kønstilhørsforhold.

Indledningsvis anføres dommens konklussion.

Dom
1. Förvaltningsrätten anerkender anken og forklarer, N.N.s kønstilhørsforhold skal være mand.
2. Det tilkommer Socialstyrelsen at foretage det nødvendige som følge af denne dom.

I dommen, som er på 14 sider, gennemgås herefter de argumenter som parterne hver for sig har fremført.
På side 11 anfører Förvaltningsrätten afslutningsvis:

Förvaltningsrätten anser kravet om sterilisering ved kønsskifte for at få et nyt køn juridisk anerkendt som et tvunget kropsligt indgreb, eftersom et sådant indgreb kræves for fuldt ud at få anerkendt et nyt køn juridisk. Dermed er lovens krav i strid med retten til respekt for privatliv og familieliv jf. Artikel 8 i Den Europæiske Menneskerettighedskonvention, som gælder som svensk lov, og konventionen
bør gives fortrinsret frem for § 1 i Kønstilhørsloven.

Som følge heraf findes der ikke grund til at bedømme de øvrige omstændigheder, som klageren har fremført.

Eftersom det er frafaldet af kravet om sterilisering, og da det ikke vides, om N.N. savner forplantningsevnen, som er motivet for afslaget på N.N.s ansøgning, anser Forvaltningsrätten med baggrund i sin bedømmelse, at anken skal godkendes, og N.N. skal betragtes som mand.

Förvaltningsrättens dom den 9. marts 2012 i pdf-format.

* * *
Der tages forbehold for oversættelsens korrekthed. Ved brug som dokumentation anbefales at henvise til originalteksterne. Tina Thranesen.

Kroppslinjer: Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Svensk doktorafhandling af Signe Bremer den 11. november 2011.

Vist 31 gange.
Kroppslinjer

Kroppslinjer

Titel Kroppslinjer:
Kön, transsexualism och kropp
i berättelser om könskorrigering
Forfatter Signe Bremer
Forlag Makadam förlag
Udgivet 11. november 2011
Sprog Svensk
Antal sider 251
ISBN-10 9170610991
ISBN-13 9789170610998

I 1972 var Sverige det første land i verden, der lavede en speciel lov om kønsskifte, hvilket i et internationalt perspektiv blev anset for banebrydende.
Den svenske socialstyrelse har nu – næsten fyrre år senere – offentliggjort en undersøgelse med titlen “Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar – Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd” (På dansk: “Transseksuelle og andre mennesker med kønsidentitetsforstyrrelse – retlige betingelser for bestemmelse af køn, samt omsorg og støtte”). I rapporten beskrives loven og dermed omsorgen for transkønnede nærmest som diskriminerende og forældet, idet den bl.a. kræver, at ansøgeren skal være ugift og steriliseret.
Socialstyrelsens undersøgelse førte til en intensiv og kritisk debat om lovens bestemmelser. Det er denne højaktuelle sammenhæng, Signe Bremers doktorafhandling beskæftiger sig med.

Hvilke konkrete konsekvenser får for den enkeltes oplevelse af sin livssituation? I hvilken udstrækning har en person, der ønsker at ændre sit køn, retten til sin egen krop? Hvilken rolle spiller de kropslige ændringer for transseksuelle personers muligheder for at blive anerkendt, som det køn, de selv opfatter sig som?
Doktorafhandlingen undersøger disse spørgsmål med fokuserer på, hvordan love, diagnoser og kønsnormer både begrænser og giver muligheder for transseksuelle.
Gennem analyse af atten transseksuelle personers skriftlige og mundtlige beretninger om deres kønsskifte, undersøger Signe Bremer, hvordan de har oplevet hele forløbet af deres kønsskifte.

Fredag den 11. november 2011 forsvarede Signe Bremer sin akademiske afhandling – Kroppslinjer: Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering – med succes og er nu dr. fil. i etnologi.

* * *
INNEHÅLL
TACK – Side 9
  1. INLEDNING – Side 12
    Syfte 15
    Ts-vård, en bakgrund – Side 17
    1. Transsexualism vs. transpersoner – Side 17
    2. Vårdapparaten – Side 21
    3. Transpolitik – Side 24
    Disposition – Side 28
  2. ATT KUNSKAPA OM KROPPAR – Side 30
    Att teoretisera transsexualism – Side 31
    Ett kroppsteoretiskt lapptäcke – Side 36
    1. Queer fenomenologi – Side 38
    2. En bråkig kropp av kött & blod – Side 43
    Empirin – Side 47
    1. Det talade – Side 51
    2. Det skrivna – Side 53
    Analytiska tillblivelser – Side 55
    Ett situerat kunskapande – Side 57
    1. Jag & min forskarkropp – Side 58
    2. Min aktivism – Side 61
    3. Min etik – Side 62
    Forskningssammanhang – Side 63
    1. Nordiska transgenderstudier – Side 63
    2. Maktkritisk etnologi – Side 66
  3. AT TVÄNTA – Side 71
    Våmans färdled – Side 73
    Mellan rum – Side 77
    Förlorad i väntan – Side 79
    Injicerad rörelse – Side 81
    En hårig stig – Side 85
    Transsexuella livslinjer – Side 88
    Orgasmerande äkthet – Side 90
    Drömmar om liv – Side 92
  4. ATT KVALIFICERAS – Side 95
    Vad gör kroppen? – Side 97
    1. Kroppen som materiellt kapital – Side 98
    2. Ett linjärt utseende – Side 102
    Den hotfulla transvestiten – Side 106
    1. Transvestism som sexualiserad position – Side 108
    2. Vikten av god smak 110
    3. Konsten att bli en ärbar kvinna – Side 115
    Penis som risk – Side 117
    Granskade kroppar – Side 123
  5. AT TPASSERA – Side 127
    Känn igen mig – Side 130
    Passerande försvinnanden – Side 134
    Risken med ett toalettbesök – Side 138
    Upprättad i badhuset – Side 142
    Fotografiska födslar – Side 145
    Mensblod, bindor & queera läckage – Side 149
    Igenkännandets betydelser – Side 151
  6. ATT NÄT-VERKA – Side 155
    Rum för hemmagörande – Side 159
    Terapeutiska rum – Side 163
    Visuella fotfästen – Side 171
    Slitna stigar möter nya – Side 172
    Spruckna kokonger & fjärilars vingar – Side 176
    Från nätet tilllägerliv – Side 179
    På nätet – Side 184
  7. ATT FASTSTÄLLAS – Side 187
    Fastställd på gott & ont – Side 191
    Att namnges – Side 196
    Lagen som våld – Side 200
    Vem får bilda familj? – Side 203
    Faran med en gravid man – Side 207
    En linjär kropp är en ren kropp – Side 212
  8. AVSLUTNING – Side 214
    ENGLISH SUMMARY – Side 223
    REPERENSER – Side 231
    BILAGA 1. Intervjuguide – Side 243
    BILAGA 2. Textförfattande – teman & frågeställningar – Side 246
    BILAGA 3· Informanterna – Side 248

* * *
Doktorafhandlingen i pdf-format hos Göteborgs Universitet.
Faktainfo om doktorafhandlingen hos Göteborgs Universitet, hvor den også kan downloades.
Omtale af doktorafhandlingen hos Adlibris, hvor den også kan købes.
Omtale af doktorafhandlingen hos Science Daily den 15. november 2011.
Omtale af doktorafhandlingen hos News Medical den 17. november 2011.

Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar

Vist 0 gange.
Titel Transsexuella och övriga personer med
könsidentitetsstörningar
Rättsliga villkor för fastställelse av
könstillhörighet samt vård och stöd
Udfærdiget af Karin Lindell
Udgivet af Socialstyrelsen, Sverige
Udgivet 30. juni 2010
Sprog Svensk
Antal sider 84
ISBN-13 978-91-86585-38-9

Forord
Undertegnet fik i september 2009 af Sundhedsstyrelsens generaldirektør, Lars-Erik Holm, til opgave at undersøge samfundet behandlings- og støtteforanstaltninger for transseksuelle og interkønnede personer. Formålet med undersøgelsen er, at styrelsen skal fremsætte konkrete handlingsforslag til, hvordan indsatsen over for trans- og interkønnede personer kan forbedres. Det gælder især indsatsen på sundhedsområdet. Andre spørgsmål skulle belyses, hvis de påvirker behovet for behandling og støtte. Jeg har ikke set mig i stand til at udrede behandlingen af interkønnede. Under udredningsforløbet er det blevet klart, at transseksuelle og interkønnede er to forskellige målgrupper med forskellige medicinske og sociale behov, som ikke bør sammenblandes.
Behandlings- og støtteforanstaltninger for interkønnede personer bør derfor undersøges særskilt.

Under udredningen blev professionelle, interesse- og patientorganisationer og enkeltpersoner uden tilknytning til nogen organisation indbudt til at fremkomme med forslag og synspunkter til de områder, som skal indgå i undersøgelsen, og der blev dannet to referencegrupper.
I den ene referencegruppe blev fagfolk og eksperter, der er beskæftiget med pleje og behandling af transseksuelle og personer med kønsidentitetsforstyrrelse, inviteret til at deltage.
I den anden referencegruppe har repræsentanter for patientorganisationer og interessegrupper deltaget i møder med referencegruppen, såsom bl.a. Benjamin (Patient forening för transseksuelle), foreningen KIM (Kön, Identitet, Mångfald (Køn, Identitet, Mangfoldighed)), RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter), RFSL Ungdom, Transföreningen FPES (Full Personality Expression i Sverige) og INIS (Intersexuella i Sverige). I gruppen har også personer, der ikke repræsenterede nogen patient/brugergruppe eller interesseorganisation deltaget.
Interessen for at deltage i undersøgelsen har været stor både fra personale, der arbejder i sundhedsvæsenet, og transseksuelle. Udredningen har modtaget flere hundrede kommentarer via e-mail eller telefon fra enkeltpersoner. interesse- og patientorganisationer og mange af dem, der er hørt fra, er blevet kontaktet.
Jeg vil gerne rette en varm tak til alle de kloge synspunkter og forslag, som alle har bidraget med. En særlig tak vil jeg gerne rette til specialist i endokrinologi, lektor Stefan Arver og speciallæge i almen psykiatri, overlæge, Cecilia Dhejne for deres ekstraordinært værdifulde og sagkyndige udtalelse om de medicinske risici ved “modsat” hormonbehandling. Udtalelsen findes som bilag til rapporten.

Som projektleder har juristen ved Socialstyrelsen, Linda Almqvist bidraget. Hun har været et uvurderligt aktiv og støtte gennem hele arbejdet og fortjener en meget stor tak. Også udrederen, Per Svante Landelius har hjulpet i undersøgelsens sidste måned, og jeg vil gerne sige en stor tak til ham. Desuden udredningssociologen Amanda Netscher gjort et prisværdigt arbejde med spørgeskemaerne.
Mit håb er nu, at Socialstyrelsen sender rapporten i en bred offentlig høring, og derefter vedtager de foranstaltninger, som det tilkommer myndigheden at udføre, og sender regeringen et lovændringsforslag og spørgsmål, som det tilkommer regeringen eller Rigsdagen at træffe beslutning om.

Udredningsarbejdet er hermed afsluttet.

Stockholm den 30 juni 2010
Karin Lindell

* * *
Der tages forbehold for oversættelsen. Ved brug som dokumentation henvises til originalteksten i rapporten.

Herunder gengives uden oversættelse rapportens resumé.
Tina Thranesen.

* * *
Sammanfattning
Transsexualism är en könsidentitetsstörning som brukar beskrivas som ett tillstånd med en stark och bestående identifikation med det motsatta könet och med en önskan att tillhöra det motsatta könet eller en övertygelse att faktiskt tillhöra det andra könet. Individen brukar ha en övertygelse om att kroppen är fel och ett önskemål om att korrigera sin kropp så att den stämmer med den inre upplevelsen.

Antalet transsexuella är en liten och heterogen grupp. Under åren 1992-2009 har Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen tagit emot närmare 540 ansökningar om ändrad könstillhörighet och tillstånd om ingrepp i könsorganen.

Antalet ansökningar har ökat under senare år. Under åren 1992-1997 fick rådet i genomsnitt årligen 17 ansökningar. Under åren 1998-2003 hade antalet ansökningar årligen ökat till i genomsnitt 23 och under åren 2004-2009 var antalet ansökningar i genomsnitt 37 per år. Den ökning vi sett i Sverige överensstämmer med de iakttagelser som gjorts i övriga europeiska länder.

Kunskaperna om diagnosen transsexualism inom hälso- och sjukvården är liten. Det gäller särskilt den öppna hälso- och sjukvården som är den som först kommer i kontakt med dem som söker vård. Resurserna för utredning, behandling och uppföljning är ojämnt fördelade över landet. Väntetiderna för att inleda behandling varierar. Utredning och behandling av patienterna sker på olika sätt i landet.

Vård och behandling
Utredning och diagnostisering av personer med könsidentitetstörning görs av psykiatriker med stöd av psykolog och socionom och i ett senare skede av endokrinolog, logoped och plastikkirurg. Utredningen tar i normalfallet ett år och om personen får diagnosen transsexualism följer ytterligare ett år då patienten med stöd av hormonell behandling och eventuellt viss kirurgi, logopediska insatser samt för MtF avlägsnande av behåring. Personen ska även leva i livets alla skeden i den önskade könsrollen i en så kallad real life period. I de fall denna process verifierar önskan om könskorrigering ansöks om tillstånd till korrigering av könsorgan och juridisk fastställelse av ny könstillhörighet hos Socialstyrelsens rättliga råd.

Väntetiden för att påbörja utredningen kan vara mycket lång, mer än ett år på vissa ställen. De ger stora psykiska påfrestningar för dem som väntar på att få påbörja en utredning.

Det saknas, enligt flera patientorganisationer och enskilda, samlad nationell information till patienter, anhöriga och vårdgivare om vilken vård som kan erbjudas och vilka villkor som gäller för att få genomgå en könskorrigering och få en ny juridisk fastställelse. På två kliniker i landet, Psykiatri Sydväst vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Lundströmmottagningen i Alingsås som organisatoriskt tillhör Vuxenpsykiatriska klinik 2 vid Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås finns utredningsteam med egen budget och med ett uppdrag från landstinget att bedriva utredningar av patienter med könsidentitetsstörningar. I Lund, Umeå, Uppsala och Linköping bedrivs utredningar inom ramen för landstingets psykiatriska verksamhet.
På några andra kliniker har utredningar gjort av enstaka psykiater, ofta med stöd av en någon eller några engagerade personer. I de fall mottagningarna inte har eget uppdrag blir verksamheten sårbar om någon eller några nyckelpersoner slutar. Mottagningarnas uppdrag är oklara och skiljer sig åt mellan landstingen.

Som en del i utredningen ska patienterna genomgå psykologutredning som bland annat inkluderar en undersökning av begåvningsprofil och personlighetstester samt en Real life period. Psykologutredningen görs generellt på alla patienter som utreds. Under Real life perioden utvärderas patientens drivkrafter och förmåga att leva i sin önskade könsroll. Under den tid Real life perioden pågår förväntas patienten leva i det önskade könet. Familjen, vänner, arbetskamrater och övriga personer i patientens omgivning ska informeras. Från patienthåll har både psykologtundersökningen och Real life perioden ifrågasatts. Många i patient- och intressegrupperna förstår inte nyttan med begåvningsundersökningen och personlighetstesterna. Undersökningarna genomförs med olika tester på olika ställen i landet, även sättet att återkoppla resultatet varierar.

Könskorrigerande behandling ges normalt till personer som fått diagnosen transsexualism, och som har de medicinska och psykosociala förutsättningarna att genomgå behandlingarna. Dessutom måste personerna vara övertygade om att de vill genomgå en fullständig könskorrigering. Målsättningen med behandlingen är att korrigera kroppen på ett sådant sätt att personen kan passera ute i samhället i det kön man önskar vara. Att leva som kvinna men se ut som en man skapar många problem. För personer som har diagnosen ospecificerad könsidentitetsstörning avslutas oftast behandlingen och personerna får därmed inte någon vidare behandling på mottagningen. Att få diagnosen transsexualism är därmed avgörande för om patienten ska få behandling och vård för sin könsidentitetsstöning. Utredningsteamet har således rollen som “grindvakt” att avgöra om patienten ska få vidare behandling.

Behandling med könskonträra hormoner ges till både män till kvinnor (MtF) och kvinnor till män (FtM). Behandlingen ges oftast av endokrinologer efter remiss från psykiatriker vid utredningsteamet och behandlingen pågår hela livet. Hormonbehandlingen förändrar kroppens utseende. MtF får bland annat mer underhudsfett, viss brösttillväxt, minskad kroppsbehåring. För FtM medför hormonbehandlingen vanligen ökad muskelmassa och kroppsbehåring, mörkare röst, skäggtillväxt, tillväxt av klitoris, ofta en ökad könsdrift och upphörande av menstruation. När i utredningen hormonbehandlingen påbörjas varierar mellan de olika behandlingsteamen. Behandling med könskonträra hormoner ges normalt inte till patienter yngre än 18 år eller till patienter som inte har en övertygelse om att vilja genomgå en fullständig könskorrigering.

Förutom behandling med könskonträra hormoner, som ges till både MtF och FtM, kan MtF få behandling hos hudterapeut för att ta bort behåring i framförallt ansiktet och vid behov på kroppen. MtF erbjuds som regel hjälp att förändra rösten hos foniatriker och logoped. Vid behov kan även FtM få logopedbehandling. FtM kan erbjudas bröstborttagning eller bröstförminskning hos plastikkirurg. Behandling ges på remiss av utredande psykiatriker och behandling påbörjas som regel under Real Life.

Utredningen kan konstatera att transsexualism och övriga könsidentitetsstörningar är diagnoser som i ICD-10 hänförs till kapitel V som bl.a. innefattar psykiska sjukdomar. ICD är en internationell klassifikation och en global statistisk konvention. För närvarande pågår ett större arbete med en uppdatering av ICD-10 till ICD-11. Ett beslut avseende en reviderad ICD-11 beräknas ske år 2014-2015 av WHO. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att Socialstyrelsen bör omgående engagera sig i WHO:s pågående revideringsarbete. Socialstyrelsen ska följa forskningen och den internationella utvecklingen samt när det gäller statistisk klassificering bevaka pågående internationella revisionsarbeten för ICD och DSM.

Utredningen föreslår vidare:

  • Socialstyrelsen bör utarbeta informationsmaterial om vart man kan vända sig om man behöver hjälp, hur utredningen går till, vilken vård man kan få och vilka villkor som gäller för att få ny juridisk fastställelse.
  • Socialstyrelsen bör ta initiativ till samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) i syfte att undersöka förutsättningarna att få till stånd tre till fem regionala utrednings- och behandlingsteam för vuxna med könsidentitetsstörningar.
  • Socialstyrelsen bör ta initiativ till samråd med SKL i syfte att undersöka förutsättningarna att få till stånd ett till två regionala utrednings- och behandlingsteam för och ungdomar.
  • Till varje regionalt utredningsteam bestående av psykiater, psykolog och socionom bör knytas endokrinologer, logopeder, foniatriker, hudläkare, gynekologer med ett specifikt uppdrag att ge behandling till personer med transsexualism och andra könsidentitetsstörningar.
  • Varje landsting bör utse en allmänpsykiatriker och barnpsykiatriker som har insikt om och kunskap om denna patientgrupp. Dessa psykiatriker bör ha regelbunden kontakt och samråd med utrednings- och behandlingsteamet. Till dessa psykiatriker bör personer med könsidentitetsstörningar i första hand kunna vända sig till.
  • Förutsättningarna för att könskorrigerande operationer av könsorganen och stämbandsoperationer ska definieras som rikssjukvård bör utredas.
    o Socialstyrelsen bör ta fram kunskapsöversikter för utredning och behandling av transsexualism och andra könsidentitetsstörningar. Det gäller särskilt innehållet i psykologundersökningarna och sättet som Real life perioden ska genomföras på.
  • Socialstyrelsen bör i samarbete med professionen ta fram ett nationellt vårdprogram/rekommendationer för vården av personer som lider av transsexualism och andra könsidentitetsstörningar.
  • Diagnoskoden transsexualism ska inte vara avgörande för om en person ska få behandling. Behandling ska kunna ges även till personer som har ospecificerad könsidentitetsstörning och inte vill genomgå en fullständig könskorrigering. Vid bedömningen ska överväganden göras utifrån patientens medicinska och psykosociala förutsättningar att genomgå behandlingen och hur behandlingen påverkar patientens livskvalitet.
  • Socialstyrelsen bör i samråd med professionen sammanställa aktuell kunskap som kan ge vägledning på vilka indikationer och under vilka förutsättningar som hormonbehandling ska ges. De medicinska och psykosociala riskerna med att ge behandling och inte ge behandling ska särskilt uppmärksammas.
  • Det finns ett stort behov av att ett kvalitetsregister byggs upp inom området utredning och vård av transsexuella och för personer med könsidentitetsstörningar. Det finns vidare ett stort behov av ett kunskapscentrum för att säkra forskning och kvalitetsutveckling samt säkerställa kunskapsspridning om könsidentitetsstörningar.
  • Statistik från Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen utgör ett viktigt underlag för forskning och kvalitetssäkring.

Villkor för juridisk fastställelse av könstillhörighet
Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall trädde i kraft den 1 juli 1972. Sverige var det första landet i världen som lagstiftade kring frågor rörande fastställande av könstillhörighet. För att få en juridisk fastställelse uppställs enligt dagens lag fyra krav: den sökande ska vara 18 år, svensk medborgare, ogift och steril. Nu nästan 40 år efter lagens tillkomst finns det anledning att se över kraven med anledning av samhällets utveckling men framför bör kraven ses över ur ett rättighetsperspektiv för individen.

Utredningen föreslår att:

  • Kravet på att vara ogift ska tas bort. En persons kön har inte längre betydelse för möjligheten att ingå äktenskap. Det synes också vara olämpligt att införa ett i förväg uttryckligt samtyckeskrav från partnern.
  • Utländska medborgare ska kunna beviljas en ändrad könstillhörighet. Bosättningsbegreppet ska vara det styrande i den mening som framläggs i utredningen Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag (SOU 2007:16).
  • Kravet på att den som ansöker om ändrad könstillhörighet ska vara steriliserad eller på annat sätt sakna fortplantningsförmåga ska tas bort. Det ska vara tillåtet att frysa ner könsceller på samma villkor som ges andra patientgrupper.
  • Det bör utredas huruvida personer under 18 år ska kunna få sin juridiska könstillhörighet ändrad. Förutsättningarna för insättande av så kallade stopphormoner samt könskonträra hormoner bör övervägas skyndsamt för att minska risken för psykisk ohälsa.
  • Rättsliga rådet ska ge tillstånd till ingrepp i könsorganen såsom exempelvis sterilisering i de fall tillstånd krävs, borttagande av könskörtlar samt till operationer i könsorganen i syfte att göra dem mer lika det motsatta könets. Beslut om fastställelse av ändrad könstillhörighet bör inte fattas av Rättsliga rådet.
  • Beslut om fastställelse av ändrad könstillhörighet bör flyttas till avdelningen för regler och tillstånd vid Socialstyrelsen. På så sätt sker det en uppdelning mellan medicinska beslut och administrativa beslut.
  • Utredningen anser att det finns ett stort behov av samverkan mellan många olika myndigheter för att skapa ändamålsenliga rutiner. Detta för att exempelvis underlätta registreringen av nytt personnummer och att klarlägga de regler som gäller för att få sin identitet ändrad i till exempel examensbevis och slutbetyg.

* * *
Rapporten i pdf-format.
Omtale af rapporten hos FPES.
Omtale af rapporten hos Socialstyrelsen, Sverige.

L 123. Spgsm. 1 af 15. marts 2010 om retsvirkningerne af kirkelig vielser i Norge og Sverige. Svar 6. maj 2010.

Vist 57 gange. Den 15. marts 2010 stillede Retsudvalget på foranledning af Lone Dybkjær (RV) m.fl. spørgsmål 1 vedrørende L 123 – Samling: 2009-10 – om retsvirkningerne af kirkelig vielser af både heteroseksuelle og homoseksuelle par i Norge og Sverige til justitsminister, Lars Barfoed, der svarede den 6. maj 2010.

Spørgsmål
Ministeren bedes redegøre for retsvirkningerne af kirkelig vielser af både heteroseksuelle og homoseksuelle par i Norge og Sverige og i den forbindelse redegøre for selve ritualet og en generel redegørelse for den kønsneutrale ægteskabslovgivning i de to lande.

Svar
Som anført i den foreløbige besvarelse af spørgsmålet har Justitsministeriet anmodet Justitiedepartementet i Sverige og Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet i Norge om de ønskede oplysninger. De svenske og norske myndigheder har fremsendt vedlagte redegørelser [1], hvortil der henvises.

* * *
[Retur]Note af Tina Thranesen.
  1. Uddrag af de norske og svenske myndigheders redegørelser.
    • Af den norske redegørelse fremgår bl.a.
      Den 1. januar 2009 trådte nye regler om ægteskab i kraft som følge af ændringer i ægteskabsloven vedtaget af Stortinget den 17. juni 2008.
      Det følger nu af ægteskabsloven lovens § 1, at to personer af modsatte eller samme køn kan indgå ægteskab.
      Det er foretaget ændringer i den borgerlige vielsesformular.
      Vielse kan foretages af godkendte religiøse trossamfund og humanistiske organisationer.
      De har fået mulighed for at vie homoseksuelle, men ikke pligt til at gøre det.
      Den norske Kirke har endnu ikke lavet et nyt vielsesritual, hvorfor det endnu ikke er muligt for homoseksuelle at blive viet i kirken. De kan endnu kun få en borgerlig vielse.
      De norske myndigheders redegørelse af 13. april 2010 i pdf-format.

    • Af den svenske redegørelse fremgår bl.a.
      Den 1. maj 2009 trådte nye regler om ægteskab og vielse i kraft. En persons køn har ikke længere betydning for muligheden for at indgå ægteskab. Ægteskabsloven og andre bestemmelser, som vedrører ægtefæller, er gjort kønsneutrale og loven (1994: 1117) om registreret partnerskab er ophævet.
      Ændringer til ægteskabsloven betyder, at to personer af samme køn kan indgå ægteskab under de samme betingelser som par af forskelligt køn. Bestemmelser i ægteskabsloven gælder på samme måde, uanset om ægtefællerne er af forskelligt køn eller samme køn.
      Muligheden for indgå registret partnerskab er ophørte med udgangen af april 2009.
      Et eksisterende registreret partnerskab forbliver gyldigt, men kan umiddelbart ændres til et ægteskab.
      De religiøse trossamfund har fået tilladelse til, men ikke pligt til at forrette vielser af personer af samme køn.
      De svenske myndigheders redegørelse af 12. april 2010 i pdf-format.

* * *
Folketingets journal vedrørende spørgsmålet og svaret.
Spørgsmålet og svaret i pdf-format hos Folketinget.
Bilag i pdf-format med de svenske og norske myndigheders redegørelser på Folketingets hjemmeside.

Sverige. Voksne må selv bestemme deres fornavn uanset navnets kønskarakter fastslog Regeringsrätten i Stockholm den 28. september 2009.

Vist 288 gange.
Sverige

Sverige

Regeringsretten i Stockholm afsagde den 28. september 2009 dom om, at voksne, myndige personer selv må bestemme deres fornavn, uanset hvilket køn de har, og uanset hvilket køn fornavnet betegner.

Krav mm.
Skatteverket påstår, at Regeringsrätten omstøder Kammarrättens dom og ønsker Skatteverkets afgørelse stadfæstet. Til støtte for sin påstand har Skatteverket bl.a. anført følgende.
Kammarrätten i Göteborg har i dommen den 15. oktober og den 14. november 2001 (Sag nr. 1426-2001 og 2053-2001) bedømt, at Malin og Kristina er uegnede fornavne for en mand.
Kammarrätten i Sundsvall fundet, at AA var berettiget til at tilføje fornavnet Madeleine.
To kammarrätter har således været uenighed i nøjagtig samme spørgsmål, nemlig om en voksen person i henhold til § 34 navneloven (1982:670) skal kunne anmelde tilføjelse af et fornavn som traditionelt bæres af personer af det modsatte køn.
Usikkerheden berører et stort antal sager.

AA afviste anken og fremførte bl.a. følgende.
Lovtekstens ordlyd er ikke en hindring for, at et navn, der ifølge Skatteverket anses for at være af “kvindelige natur”, godkendes som fornavn for en mand eller vice versa.
I forarbejderne til loven findes ikke noget, der kan betragtes som en hindring for, at en voksen person kan få et fornavn alene på grund af sit køn. Den del af forarbejdet til loven, som vedrører til køn refererer til en anden situation.
Der er heller ikke nogen samfundsmæssige hensyn at tilgodese i bedømmelsen, når voksne mennesker ansøger om at ændre eller tilføje fornavne.
Praktiske og hensigtsmæssige grunde taler også imod det, idet Skatteverket vil spares for en stor arbejdsbyrde med at skulle vurdere, om et fornavn har en kvindelig, mandlig eller unisex karakter.
Personer skal kunne få det navn, de ønsker, uden hensyn til deres køn.

Regeringsrättens begrundede afgørelse
AA har til Skatteverket anmeldt, at han ønskede sine to første navne E… J… slettet og ønskede at tilføje fornavnet Madeleine.
Af 34 § i navneloven fremgår klart, at et bestemt navn ikke kan godkendes, hvis det kan virke anstødeligt, kan medføre ubehag for dem, der bærer det, eller hvis det af anden grund ikke er egnet som fornavn. Udgangspunktet er derfor, at et navn kan godkendes, medmindre et af de anførte kriterier er til stede.
Madeleine er et almindeligt fornavn. Navnet kan i sig selv ikke vække anstød. Navnet, som AA har valgt, kan heller ikke forventes at medføre ubehag for ham.
Spørgsmålet er om den omstændighed, at navnet Madeleine traditionelt bæres af kvinder, gør, at Madeleine er uegnet som fornavn til en mand.
Valget af fornavn er en så personlig sag, at den enkelte skal have en omfattende valgfrihed. Det gælder især i tilfælde, hvor en voksen, myndig person ønsker at ændre, eller som i dette tilfælde, at tilføje et fornavn. Regeringsrätten finder, at der ikke er grund til at tro, at navnet Madeleine vil medføre ulempe for AA.
Derfor afvises anken.

Regeringsrättens dom
Dok. ID 78.389
Sag nr. 2893-09

Der tages forbehold for oversættelsen. Ved brug som dokumentation henvises til originalteksten. Tina Thranesen.

Svensk dom af 28. september 2009 fastslår, at voksne selv må bestemme deres fornavn uanset navnets kønskarakter.

* * *
Den svenske navnelov.
§ 34 lyder:
Som förnamn får inte godkännas namn som kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som skall bära det eller namn som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn.

På dansk:
Et fornavn kan ikke godkendes, hvis det kan vække anstød eller må antages at føre til ubehag for den, som skal bære navnet, eller hvis det af anden grund ikke er egnet som fornavn.

Svensk rapport med forslag til ny kønsskiftelov fremlagt den 19. marts 2007.

Vist 13 gange.
Sverige

Sverige

Titel Ändrad könstillhörighet
– förslag till ny lag
Forfatter Könstillhörighetudvalget
Forlag Fritzes
Udgivet 19. marts 2007
Sprog Svensk
Antal sider 265
ISSN 0375-250X
ISBN-13 978-91-38-22714-5

Svensk rapport – betænkning – med gennemgang af den eksisterende svenske lov om kønsskifte og forslag til ny lov derom.
Rapporten blev den 19. marts 2007 afleveret til det svenske statsråd og chefen for det svenske Socialdepartementet.

Rapporten i sin helhed i pdf-format.

Herunder gengives fremsendelsesskrivelsen og derefter rapportens indholdsfortegnelse, som giver et indblik i rapportens indhold.

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet

Socialdepartementet
Regeringen beslutade den 26 januari 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Som särskild utredare förordnades hovrättslagmannen Lars Göran Abelson fr.o.m. den 1 februari 2006. Den 15 mars 2006 förordnades som experter i utredningen f.d. riksdagsledamoten Ingrid Andersson, Bålsta, överläkaren Stig Andersson, Stockholms läns landsting, och professorn Per-Anders Rydelius, Karolinska institutet. Departementssekreteraren Johanna Lithman Sola, Socialdepartementet, förordnades som sakkunnig i utredningen samma dag. Den 22 maj 2006 förordnades förbundsjuristen Ulla Lönnqvist Endre, Sveriges Kommuner och Landsting, som expert.
Sekreterare i utredningen har varit hovrättsassessorn Anna Billing.
Utredningen har antagit namnet Könstillhörighetsutredningen (S 2006:01).
Utredningen får härmed överlämna betänkandet Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag (SOU 2007:16).
Formellt är utredningen ett uppdrag för Lars Göran Abelson som särskild utredare. Arbetet har emellertid bedrivits i nära samråd med experterna och den sakkunniga, som också samtliga till alla delar ställt sig bakom de redovisade förslagen och övervägandena. Betänkandet har därför avfattats med användning av vi-form.
Utredningsuppdraget är med detta slutfört.
Malmö i mars 2007
Lars Göran Abelson
/Anna Billing

Sammanfattning 11
Ordlista 21
Författningsförslag 25
1 Förslag till lag (2008:000) om ändring av könstillhörighet 25
2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken 29
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap 30
4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1944:133) om kastrering 31
5 Förslag till lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580) 32
6 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670) 33
7 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) 34
1 Inledning 35
1.1 Utredningsuppdraget 35
1.2 Arbetets bedrivande 35
1.3 De generella direktiven 36
2 Medicinsk bakgrund och allmänna förutsättningar 37
2.1 Inledning 37
2.2 Begrepp 38
2.3 Vad är en intersexuell person? 39
2.4 Intersexuella tillstånd 40
2.5 Behandling av intersexuella 42
2.6 Hur påverkar intersexualitet individen? 44
2.7 Vad är en transsexuell person? 45
2.8 Transsexuell historia 48
2.9 Behandling och utredning av transsexuella 50
2.10 Efter den könskorrigerande operationen 57
2.11 Uppföljning 59
3 Rättslig bakgrund 61
3.1 Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall (könstillhörighetslagen) 61
3.2 Könstillhörighet i rättslig betydelse 62
3.3 Hälso- och sjukvårdens regelverk 66
3.3.1 Allmän hälso- och sjukvård 66
3.3.2 Landstingets skyldighet att erbjuda vård 67
3.3.3 Särskilt om högspecialiserad vård och rikssjukvård 69
3.4 Bestämmelser om skydd mot diskriminering 70
3.4.1 Europarådet 70
3.4.2 EG-rätten 73
3.4.3 Svensk lagstiftning på området 74
3.4.4 Pågående lagstiftningsarbete 76
3.5 Namnlag och folkbokföring 76
3.5.1 Namnlagen 76
3.5.2 Folkbokföring 79
3.5.3 Internationella förhållanden. 83
4 Internationella förhållanden 85
4.1 Inledning 85
4.2 Länder med särskild lagstiftning rörande ändring av könstillhörighet 86
4.2.1 Finland 86
4.2.2 Nederländerna 87
4.2.3 Italien 88
4.2.4 Storbritannien 89
4.2.5 Tyskland 90
4.3 Nordiska länder utan särskild lagstiftning 91
4.3.1 Danmark 91
4.3.2 Island 92
4.3.3 Norge 92
4.4 Övriga länder utan särskild lagstiftning 93
5 Allmänna överväganden 95
5.1 Allmänna synpunkter 95
5.2 Utvärdering av gällande lagstiftning 96
5.2.1 Synpunkter 97
5.2.2 Behovsanalys 105
5.2.3 Ramarna för uppdraget – medicin och juridik 108
5.2.4 Intersexuella 110
5.3 Innebörden av ändrad könstillhörighet 111
5.4 Villkor för ändring av könstillhörighet 112
5.5 Konsekvenser av ändrad könstillhörighet 119
5.5.1 Den nya könstillhörigheten skall accepteras fullt ut i alla rättsliga sammanhang 120
5.5.2 Sekretess inom folkbokföringen 121
5.5.3 Nödvändig rättslig koppling mellan den gamla och den nya identiteten 123
5.5.4 Föräldraskap vid ändrad könstillhörighet 125
5.5.5 Nya intyg och betyg 127
5.5.6 Nya förnamn 129
5.6 Handläggningen av könstillhörighetsärenden 130
5.7 Besluten i könstillhörighetsärenden 132
5.8 En ny lag 134
6 Överväganden och förslag. 135
6.1 18-årsgränsen 135
6.1.1 Utredningens direktiv 135
6.1.2 Tillämplig bestämmelse 135
6.1.3 Förarbetena 136
6.1.4 Lagstiftning i andra länder 138
6.1.5 Samtycke inom hälso- och sjukvårdslagstiftningen 138
6.1.6 Åldersgränser i svensk lagstiftning 141
6.1.7 Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter 143
6.1.8 Unga transsexuella 144
6.1.9 Unga intersexuella 145
6.1.10 Puberteten 146
6.1.11 Utredningen av unga transsexuella 148
6.1.12 Medicinska riktlinjer för behandling av unga transsexuella 152
6.1.13 Andra medicinska eller motsvarande behandlingar 155
6.1.14 Våra överväganden och förslag 161
6.2 Kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga 170
6.2.1 Utredningens direktiv 170
6.2.2 Tillämplig bestämmelse 171
6.2.3 Förarbetena 171
6.2.4 Annan relevant lagstiftning 171
6.2.5 Vilka problem skapar dagens krav på upphävd fortplantningsförmåga? 177
6.2.6 Rekommendationer 178
6.2.7 Transsexuella som föräldrar 179
6.2.8 Olika lösningar internationellt 180
6.2.9 Våra överväganden och förslag 180
6.3 Civilstånd 188
6.3.1 Utredningens direktiv 188
6.3.2 Tillämplig bestämmelse 189
6.3.3 Annan relevant lagstiftning 189
6.3.4 Tidigare överväganden 190
6.3.5 Olika lösningar internationellt 191
6.3.6 Pågående utredningsarbete i Sverige 192
6.3.7 Våra överväganden och förslag 193
6.4 Kravet på svenskt medborgarskap 202
6.4.1 Utredningens direktiv 202
6.4.2 Tillämplig bestämmelse 203
6.4.3 Annan relevant lagstiftning 203
6.4.4 Tidigare överväganden 205
6.4.5 Olika lösningar internationellt 205
6.4.6 Våra överväganden och förslag 206
6.5 Ändring av juridisk könstillhörighet för personer som genomgått behandling utomlands 211
6.5.1 Utredningens direktiv 211
6.5.2 Tillämplig bestämmelse 212
6.5.3 Lagstiftning m.m. på andra områden 212
6.5.4 Olika lösningar internationellt 213
6.5.5 Våra överväganden och förslag 214
6.6 ‘Sedan ungdomen’ – primär kontra sekundär transsexualitet 226
6.6.1 Allmänt om uppdelningen i primärt och sekundärt transsexuella 226
6.6.2 Internationell jämförelse 229
6.6.3 Våra överväganden och förslag 229
6.7 Intersexuella 230
6.7.1 Utredningens direktiv 230
6.7.2 Tillämplig bestämmelse 230
6.7.3 Förarbetena 231
6.7.4 Våra överväganden och förslag 232
6.8 Bör kastreringslagen upphävas? 234
6.8.1 Utredningens direktiv 234
6.8.2 Kastreringslagens innehåll 235
6.8.3 Tidigare överväganden 236
6.8.4 Kastrering i dag 238
6.8.5 Våra överväganden och förslag 239
7 Ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens förslag 243
7.1 De generella direktiven 243
7.2 Konsekvenser av utredningens förslag 243
8 Författningskommentar 245
8.1 Förslaget till lag (2008:000) om ändring av könstillhörighet 245
8.2 Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken och förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap 257
8.3 Förslaget till lag om upphävande av lag (1944:133) om kastrering 257
8.4 Förslaget till lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580) 258
8.5 Förslaget till lag om ändring i namnlagen (1982:670) 258
8.6 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) 258
Bilagor
1 Kommittédirektiv (dir 2006:8) 261
2 Blankett för ansökan om ändring av könstillhörighet (SOSB 68501) 269


Transseksuelles forhold i Sverige om ændring af legitimation uden kønsskifteoperation. Spgsm. S 2618. 6. februar 2007. Svar 19. marts 2007.

Vist 358 gange.
Indenrigs- og Sundhedsministeriet har den 19. marts 2007 besvaret et spørgsmål S 2618 – folketingssamling 2006-07 – fra folketingsmedlem Lone Møller (S) af 6. februar 2007, der lød:
  “Vil ministeren oplyse, hvordan man i de nordiske lande forholder sig til transseksuelle, som ikke har fået foretaget et kønsmodificerende indgreb, men en medicinsk kastration – i forbindelse med ændring af sygesikringsbevis og pas?”

Indenrigs- og Sundhedsminister Lars Løkke Rasmussen svarede således:
Jeg har anmodet Udenrigsministeriet om via de danske repræsentationer i de øvrige nordiske lande at bidrage til besvarelsen. Efter aftale med Justitsministeriet vedrører bidragene både spørgsmålet om pas, som hører under Justitsministeriest ressort og sygesikringsbeviser, som hører under Indenrigs- og Sundhedsministeriets ressort.

Jeg fremsender bidragene fra de danske repræsentationer i de øvrige nordiske lande direkte til spørgeren.

Herunder vises svaret fra den danske repræsentation i Sverige.
  Lis Fladstrup
Fra: Martin Bang [marban@um.dk] Sendt: 20. februar 2007 14:15
Samtale: Amb. Stockholm. Høringssvar- transseksuelle
Sendt til: Kontorpost Regional sundhed
Emne: Amb. Stockholm. Høringssvar transseksuelle

Ref.: EUK-mail af 9. februar 2007

Ambassaden har til brug for besvarelsen af henvendelsen fra Indenrigs- og Sundhedsministeriet om transseksuelle samtalt med Anna Billing, Socialdepartementet (og sekretær for Konstillhorighetsutredningen, jf. neden for). Følgende fremkom:

Der findes i Sverige ikke et identifikationskort, der direkte modsvarer det danske sygesikringsbevis. Vedørende ændring af identifikationspapirer gælder det overordnet, at oplysninger om køn i pas og lignende ikke kan ændres før den pågældende person har fået en retslige afgørelse om ændring af køn. Det er rådet for retslige sociale og medicinske spørgsmål i Socialstyrelsen (Rattsliga rådet), som træffer den juridiske afgørelse. Med den nuværende lovgivning er det ikke et krav, at man skal have gennemgået en kønsmodificerende operation for at få en retslig afgørelse om ændring af køn (lov 1972:119 om faststallande av konstillhorighet i vissa fall vedhæftes). Dette skyldes til dels, at mange fravælger at få foretaget en operation, da man venter på forbedrede operationsteknikker. Transseksuelle personer, som ikke har fået foretaget kønsmodificerende indgreb, har således mulighed for at ændre deres køn i pas og lignende identifikationspapirer, hvis de har fået den retslige afgørelse om kønsskifte fra Socialstyrelsen.

En person antages at kunne ændre fornavn uden retslig afgørelse, hvis han eller hun undergår en såkaldt “undersøgelse før transseksualitet” (TS-undersøgelse) med henblik på forestående kønsskifte. Praksis er dog ikke helt klar på området, men en person har under alle omstændigheder ret til at skifte navn til et kønsneutralt fornavn. Når personen har fået nyt fornavn, kan han/hun ændre navnet i sit pas og lignende identifikationspapirer med det samme.

Socialstyrelsen har udarbejdet retningslinierne for TS-undersøgelserne. Der findes et lille antal specialiserede klinikker i Sverige, hvor de fleste transseksuelle vælger at få foretaget deres undersøgelser. Det er ikke et direkte lovkrav, at personen skal have gennemgået en TS-undersøgelse for at få den retslige afgørelse om kønsskifte fra Socialstyrelsen, men det har udviklet sig til praksis på området. Det skyldes blandt andet, at lovgivningen kræver, at man skal have levet i en vis periode (Real Life Experience), hvilket kan undersøges gennem en TS-undersøgelse, hvor læger såvel som psykologer er involveret.

Det sker, at svenske statsborgere søger til udlandet (oftest til Thailand) for at få foretaget en kønsmodificerende operation. I disse sager kan der opstå problemer i forhold til identifikationspapirerne, hvis de ikke har fået den retslige afgørelse om kønsskifte fra socialstyrelsen og derfor ikke har fået ændret kønnet i deres pas. Den problematiske situation opstår ved hjemrejsen, da de besidder et pas, der viser et andet køn, end deres nu opnåede biologiske køn. Dette problem er fra svensk side blevet afhjulpet ved, at svenske læger, som har foretaget den forudgående behandling i Sverige, har udstedt et vidnesbyrd eller en erklæring, som dokumenterer, at den pågældende person ønsker at gennemgå en kønsskifteoperation. Dokumentet kan så forevises af den opererede ved hjemrejsen.

Regeringen nedsatte i 2006 et specialudvalg (Konstillhörighetsutredningen), som har til opgave at gennemgå lovgivningen på området og komme med forslag til ændringer. En rapport fra udvalget skal foreligge den 19. marts i år og vil være tilgængelig på www.sou.gov.se (Avslutade utredningar – Socialdepartementet).

Ambassaden Stockholm/Jakob Nørgaard-Petersen & Martin Bang

* * *
Svaret fra Sverige i pdf-format.

Folketingets journal vedrørende spørgsmålet og svaret.
Svaret af 19. marts 2007 fra indenrigs- og Sundhedsminister Lars Løkke Rasmussen i pdf-format, hvori henvises til ovenfor gengivne svar fra Sverige.

Svensk kønsskiftelov fra 1972.

Vist 122 gange.
Sverige

Sverige

Sverige vedtog som det første land i verden den 21. april 1972 en særskilt lov om kønsskifte. Den er efterfølgende revideret flere gange – senest den 25. juli 2013.
Loven er ganske kort og fastsætter vilkårerne for at få tilladelse til kønsskifte.

Loven i sin helhed (på svensk)

Lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall

1 § En person ska efter egen ansökan få fastställt att han eller hon har en annan könstillhörighet än den som framgår av folkbokföringen, om han eller hon
  1. sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet,
  2. sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet,
  3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden, och
  4. har fyllt arton år.

En ansökan enligt första stycket får bifallas även om sökanden har beviljats ändrad könstillhörighet med stöd av 2 §. Lag (2013:405).

2 § En person ska efter ansökan få fastställt att han eller hon har en annan könstillhörighet än den som framgår av folkbokföringen, om
  1. han eller hon har en medfödd avvikelse i könsutvecklingen, och
  2. en ändring av könstillhörigheten är
    1. förenlig med utvecklingen av könsidentiteten, och
    2. mest förenlig med sökandens kroppsliga tillstånd. Avser en ansökan enligt första stycket någon som har fyllt arton år, görs ansökan av honom eller henne själv. Detsamma gäller för den som är yngre än arton år men som inte står under någon annans vårdnad. I övriga fall görs ansökan av vårdnadshavaren.

Avser ansökan ett barn som har fyllt tolv år, ska barnet lämna sitt samtycke. Även om samtycke inte behövs, ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Lag (2012:456).

3 § En ansökan om fastställelse enligt 1 eller 2 § får bifallas endast om sökanden är folkbokförd i Sverige.
Ansökan får inte bifallas om sökanden är registrerad partner. Lag (2012:456).

3 a § En dom eller ett beslut om att en person har ändrad könstillhörighet, som har meddelats av en utländsk domstol eller myndighet och som har vunnit laga kraft, gäller i Sverige, om personen när domen eller beslutet meddelades var medborgare i det andra landet eller bosatt där. Lag (2012:456).

4 § I samband med ansökan om fastställelse enligt 1 eller 2 § får tillstånd ges till att ingrepp görs i könsorganen i syfte att göra dem mer lika det andra könets. Tillstånd får ges endast om förutsättningarna för fastställelse är uppfyllda.
Bestämmelserna i 2 § andra och tredje styckena gäller i tillämpliga delar. Lag (2012:456).

4 a § I samband med ansökan om fastställelse enligt 1 § får tillstånd ges till att könskörtlarna avlägsnas, om förutsättningarna för fastställelse i 1 § första stycket 1–4 är uppfyllda.
När en ansökan om fastställelse enligt 1 eller 2 § har bifallits får den som beslutet avser efter egen ansökan ges tillstånd till att könskörtlarna avlägsnas.
Om sökanden inte har fyllt tjugotre år får tillstånd ges endast om det finns synnerliga skäl. Lag (2012:456).

5 § Ansökningar enligt 1, 2, 4 och 4 a §§ prövas av Socialstyrelsen. Lag (2012:456).

6 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:23).

7 § Den som har tagit befattning med ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har erfarit om en enskilds personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:411).

8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utför ingrepp enligt 4 eller 4 a § på en person som inte har fått tillstånd till ett sådant ingrepp, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Till ansvar enligt denna bestämmelse ska inte dömas om gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Lag (2012:456).

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav för fastställelse som avses i 1 § första stycket 1–3 och 2 § första stycket 1. Lag (2012:456).

* * *
Loven i fuldtekst udgave fra Notisum AB – Rättsnätet.
Omtale af og link til forarbejder til loven og henvisninger til love, som har relation til loven: HBT-frågor i Svenska författningar.
Fakta, historik og ændringer i relation til loven fra Notisum AB – Rättsnättet.

* * *
Indtil ændringen af loven den 25. juli 2013 indeholdt loven en bestemmelse (§ 1, pkt. 5) om, at det var et krav, at ansøgeren var steriliseret eller af anden grund var uden forplantningsevne.